2008-05-29

Behöver du avmaska så behöver du recept

Lantbrukets djur
I månadsskiftet september-oktober 2007 receptbelades alla avmaskningsmedel till lantbrukets djur. Syftet är i första hand att förbättra säkerheten för konsumenterna när det gäller livsmedel från djur. Dessutom vill man minska risken för att parasiter ska utveckla resistens (motståndskraft) mot avmaskningsmedlen genom felaktig användning.

Produktionsbortfall
Parasiter, framför allt inälvsmaskar, är en viktig orsak till produktionsbortfall hos får. Det vanligaste tecknet på att får har parasiter är nedsatt tillväxt. Det är endast vid mer uttalade problem som djuren blir sjuka och visar tecken på sjukdom som diarré eller nedsatt allmäntillstånd. Olika strategier används för att hålla nere smittrycket. Fortfarande utgör dock avmaskning en av hörnstenarna i en effektiv parasitkontroll.

Smittar på betet
Inälvsmaskar lever som vuxna i värddjuret och förökar sig genom att ägg sprids via fårets träck. I ströbädd och i vinterlandskap kan parasitäggen inte utvecklas vidare till de smittsamma larverna. Därför är det bara betande djur som blir infekterade av inälvsmaskar. Lammen möter alltså smittan först när de betar gräs.

Koccidier på stall och i rastgårdar
De enda tarmparasiterna som utgör smittorisk även på stall och i rastgårdar utan bete är koccidierna. De är encelliga och behöver inte någon utveckling på betesmark. Framför allt ca en månad gamla lamm kan insjukna i koccidios med kraftiga, ibland blodblandade, diarréer. Gängse avmaskningsmedel har inte effekt mot koccidier utan dessa behandlas med helt andra läkemedel. Vanligen behandlas hela lammgruppen med engångsdos av Baycox®, en lösning registrerad för användning till grisar, parallellt med andra åtgärder – helst ingår byte till annat stallutrymme eller annan rastgård.

Endast två huvudgrupper
Idag finns endast sex avmaskningsmedel för användning till får i Sverige. Dessa kan delas in i två huvudgrupper med preparat som fungerar på ett liknande sätt inom gruppen. Axilur®, Valbazen® och Rintal® hör till den ena gruppen, medan Ivomec®, Noromectin® och Dectomax® hör till den andra. Dectomax ges via injektioner i muskulaturen, Rintal är i form av granulat och de övriga är flytande som ges i munnen. Det är viktigt att agera så att medlen i de två grupperna kan användas framgångsfullt under lång tid framöver, eftersom det inte finns några nys inom snar utveckling.

Rätt dos i lugn och ro
Det är viktigt att fåren får i sig avsedd dos och därför rekommenderas att alla inblandade arbetar lugnt och metodiskt och att särskild ingivare används. Om automatik sköter doseringen så måste den kalibreras regelbundet. Vidare bör man väga åtminstone några individer för att kontrollera om viktskattningen fungerar. Det innebär liten risk att överdosera, men tänk på att karenstiden bör förlängas. Underdosering gör däremot att den avsedda effekten uteblir, och dessutom ökar risken för att parasiterna utvecklar resistens mot avmaskningsmedlet. Tackorna sprider smittan till lammenMed stigande ålder och allteftersom djuren möter parasitsmitta utvecklar de motståndskraft mot dem. Därför är unga djur betydligt känsligare för parasitangrepp och bidrar i stor utsträckning till att parasitsmittan byggs upp till allt högre nivåer i hagarna. Provtagning och eventuell behandling av tackor före betessläpp syftar alltså till att skydda lammen.
Det är också bakgrunden till råd som rena välkomstbeten och lågt parasittryck till framför allt förstagångsbetare/växande lamm.

Stora magmasken i egen division
Vid konstaterad förekomst av stora löpmagsmasken (Haemonchus contortus) rekommenderas avmaskning av alla djur i betesgruppen.  Eftersom den ena gruppen av avmaskningsmedel har visat nedsatt effekt på stora löpmagsmasken i Sverige är vi idag i första hand hänvisade till de makrocykliska laktonerna d v s Ivomec®, Noromectin® och Dectomax®. Avmaskning av alla djur vid förekomst av stora löpmagsmasken gäller förstås även ekologiska besättningar.

Rådgör med din veterinär
Receptbeläggningen innebär att djurägaren kontaktar veterinär inför avmaskning. Förhoppningsvis leder detta även till ökad dialog och veterinär rådgivning. Ett gott behandlingsresultat ligger ju i allas intresse – utom maskarnas!

Katarina Gustafsson
Fårhälsoveterinär