2008-05-29

Finmalet foder kan ge magsår hos grisar

Överallt i världen där grisproduktionen har moderniserats ser man bekymmer med magsår. Flera utländska undersökningar visar att så många som 80 % av slaktade grisar har sår i magsäcken. Magsår påverkar inte bara grisarnas välfärd utan också djurägarens ekonomi.

Det är känt sedan länge att grisar kan få magsår. Redan på 30-talet gjordes en studie i USA där 5 % av 20 000 undersökta grisar hade magsår. I slutet av 50-talet när grisproduktionen började moderniseras i Europa och USA ökade antalet fall av magsår. Vid den tiden flyttades produktionen inomhus och utfodringen blev huvudsakligen spannmålsbaserad.

Kan ge plötsliga dödsfall
Grisens magsäck är uppdelad i områden med olika typer av slemhinna. Det är i området närmast matstrupens mynning i magsäcken som de allra flesta sår uppträder. Magsår kan uppstå snabbt och ge akuta blödningar med plötsliga dödsfall bland till synes friska djur. Vid ett mer kroniskt förlopp syns tecken på blodbrist. Svart avföring kan ibland ses. En del grisar visar tecken på buksmärtor genom att kröka rygg och gnissla tänder. Kräkningar förekommer och kroppstemperaturen är ofta under den normala. Om skadan är djupgående kan såren läka av med en ärrvävnad som drar ihop matstrupens mynning till magsäcken. Grisar vars magsår läkt av med ärrbildning och förträngning av matstrupen är ofta mindre än sina boxkamrater. Trots bibehållen aptit blir foderintaget begränsat på grund av förträngningen.

Foderstrukturen viktigast
Finmalet och pelleterat foder används för att grisarnas foderutnyttjande och tillväxt ska öka, vilket självklart har ekonomisk betydelse för djurägaren. Samtidigt råder stor enighet om att finmalet respektive pelleterat foder är de största riskfaktorerna för skador i magsäcken. Det diskuteras om olika fodermedel är mer provocerande än andra. Till exempel anses vete vara mer provocerande än korn. I dagsläget när grisproducenternas ekonomi är hårt pressad, bland annat beroende på höga spannmålspriser, blir det allt vanligare med så kallade alternativa fodermedel. Det kan vara restprodukter från brännerier, bryggerier, bagerier, chipstillverkning och liknande. Hur dessa fodermedel påverkar uppkomsten av magsår är okänt.

Positivt med halm
Utomlands är det vanligt att (slaktsvinen) grisar föds upp i fullspaltsystem med minimal eller ingen tillgång till strö. I Sverige är det inte tillåtet med fullspaltsystem och grisarna ska enligt lag ha tillgång till strömedel. Trots det går även vi mot system med mer spalt och mindre strömedel. Förutom att halm ger sysselsättning och ökar liggkomforten ger den också grisarna ett tillskott av fibrer. Flera studier visar att tillgång till halm minskar förekomsten av magsår och kan kompensera för andra riskfaktorers negativa påverkan.

Upphörd aptit påverkar
Det är visat att svält under 24 timmar räcker för att magsår ska kunna uppstå. I Sverige blir det allt vanligare att dräktiga suggor utfodras endast en gång per dygn. I kombination med ett finstrukturerat foder och inhysning i ett halmfattigt system utsätts de för större risk att drabbas av magsår. Magsår omnämns som ett vanligt obduktionsfynd i samband med PMWS. Trots det har forskarna inte hittat ett direkt samband mellan cirkovirus typ 2 och magsår. Ett av de första kliniska symtomen på PMWS är att grisarna tappar aptiten och magrar av. Att grisarna slutar äta är fullt tillräckligt för att det ska uppstå skador i magsäcken. Upphörd matlust kan också vara en anledning till att man hittar magsår på grisar i samband med andra sjukdomsutbrott.

Paralleller till människa diskuteras
Infektion med en bakterie, Helicobacter pylori, är en känd riskfaktor för magsår hos människa. Flera forskare menar att det också finns en koppling mellan helicobakter i magsäcken hos grisar och magsår. Det råder dock oenighet i den här frågan. Behandling med antiinflammatoriska och smärtstillande preparat framhålls ofta som en riskfaktor för magsår hos gris, men det finns väldigt lite dokumenterat. De få studier som är gjorda på gris har inte resulterat i magsår. Misstanken bygger på observationer från fältet och kanske också på att man dragit paralleller till andra djurslag och människor.

Svensk studie
Det pågår en studie i Sverige över förekomsten av magsår bland svenska grisar. Den visar att magsår förekommer och att det är bundet till vissa besättningar.

Normal magsäck. Området runt matstrupens mynning är vitt, skimrande och klart avgränsat till övrig slemhinna i magsäcken.

Sår i hela området runt matstrupen.

Avläkning av magsåret har skett och ärrvävnaden har skapat en förträngning runt matstrupen. För grisen har detta inneburit stora svårigheter att äta.

Katarina Karlsson
Malin Cerne
Svinhälsoveterinärer