2008-10-23

Luftvägsinfektioner hos grisar –
nya och gamla rön

Luftvägsinfektioner hos grisar är ett ständigt återkommande tema på IPVS-kongresserna. Vid årets kongress handlade många föredrag om lung- och lungsäcksinflammationer hos slaktsvin och vad man kan göra för att förebygga dessa.

Luftvägsinfektioner ger tillväxtförluster
Två danska undersökningar har visat att lunginflammationer orsakade av Mycoplasma hyopneumoniae (M.hyo) och lungsäcksinflammationer orsakade av Actinobacillus pleuropneumoniae (A.pp) kan reducera tillväxten mellan 20 och 40 gram per gris och dag. Detta motsvarar siffror som tidigare undersökningar, bland annat svenska, har kommit fram till. I en av de danska studierna fann man också att fodermängden per kg tillväxt ökar med cirka 80 gram vid infektion med M.hyo. Variationen i tillväxt och foderomvandlingsförmåga varierar emellertid mycket mellan besättningarna beroende på olika skötsel- och inhysningssystem.    Könet har betydelse

Enligt en fransk undersökning är luftvägsinfektioner mer vanliga hos kastrater jämfört med sogrisar. Vad detta beror på vet man inte, men en hypotes är att kastraterna utsätts för en immunodepression i samband med kastrationen och är därmed mer mottagliga för luftvägsbakterier. Anatomiskt sett finns inga skillnader då det gäller lungorna hos han- och sogrisar.  

Parasiter kan ställa till med problem
I en belgisk undersökning fann man att spolmasklarvernas vandring genom kroppen skadar lungvävnaden och ofta banar vägen för bakteriella luftvägsinfektioner. Troligen försvagar också larverna immunförsvaret vilket medför att vaccinationer mot M.hyo och A.pp kan få en begränsad verkan. 

Bra kontroll- och skötselprogram lönar sig
Att lägga ned tid på bra kontroll- och skötselprogram kan vara väl så lönsamt som att förebygga luftvägsinfektioner genom vaccinationer och upprepade antibiotikabehandlingar. Det visade en studie i Australien där en integrerad besättning med 2700 suggor hade problem med lung- och lungsäcksinflammationer hos avvanda smågrisar. En kontinuerlig och noggrann kontroll av ventilationssystemen i svinstallen samt en strikt omgångsproduktion och ett väl utvecklat hygienprogram reducerade förekomsten av luftvägsinfektioner. Vinsten per gris blev nästan tre australiska dollar (cirka 15 kr) då antalet vaccinationer och antibiotikabehandlingar kunde reduceras. En holländsk studie har indikerat att införandet av ett strikt hygienprogram har en liknande positiv effekt. 

Antibiotika och vacciner
I många länder används vid främst akuta luftvägsinfektioner så kallade pulsbehandlingar där djuren under uppfödningsperioden ges upprepade antibiotikakurer i fodret eller vattnet med ett pars veckors intervall. Avsikten med pulsbehandlingarna är att reducera det totala smittrycket i stallarna. Metoden tillämpas inte i vårt land där vi har en mer restriktiv syn på användandet av antibiotika.
Vacciner mot M.hyo är väl beprövade och finns i många varianter. Däremot finns få vacciner mot A.pp. De vacciner som finns på marknaden har sin största verkan vid akuta infektioner där ett väl genomfört vaccinationsprogram kan minska dödligheten. Vaccineffekten är betydligt sämre vid kroniska infektioner.
En holländsk studie har visat att alla lungsäcksinflammationer inte är orsakade av A.pp. I undersökningen var det endast i två av tio besättningar med lungsäcksproblem som man kunde fastställa att bakterien var den direkta orsaken. Det finns sannolikt andra infektionsämnen som kan ge samma typ av lungförändringar som A.pp. Detta medför praktiska problem i det förebyggande arbetet, inte minst då det gäller att hitta rätt vaccin mot sjukdomen.

Sanering mot Actinobacillus - en möjlighet?
Det har spekulerats i möjligheten att på ett effektivt sätt eliminera A.pp från infekterade besättningar. Försök som tidigare gjorts i olika delar av världen har varit mindre framgångsrika. 
Från en undersökning i Norge rapporterades om ett saneringsförsök med delvis lyckat resultat. Liknande program som används vid sanering av M.hyo tillämpades på sex olika gårdar. I samtliga besättningar utom en, flyttades alla djur yngre än tio månader från gården och kvarvarande djur behandlades med antibiotika. Behandlingen bestod av två separata injektioner med Baytril® och en tvåveckorsbehandling med Tiamutin® i fodret. Hälften av besättningarna hade egen livdjursrekrytering medan de övriga köpte in gyltor fria från A.pp efter saneringsperiodens slut.
Det bästa resultatet uppnåddes vid sanering mot den variant av bakterien som är vanlig i Norge (A.pp serotyp 2) och som också är allmänt förekommande i vårt land. Likaså lyckades saneringen bäst i de besättningar som tömde stallen på yngre djur innan de medicinska behandlingarna sattes in. 


Per Beskow
Svinhälsoveterinär