2008-10-23

Lönsamt att vaccinera mot PMWS

PMWS är en multifaktoriell sjukdom där PCV2 (porcint cirkovirus typ 2) är den enskilt viktigaste faktorn för uppkomst av sjukdom. Andra faktorer som miljö, stress och närvaro av andra smittsamma ämnen påverkar sedan graden av klinisk sjukdom i besättningen.

Antikroppar mot PCV2 skyddar
PMWS har orsakat stora ekonomiska förluster inom grisnäringen i hela världen. Forskningen har varit och är fortfarande intensiv för att få fram någon form av bot mot sjukdomen. Eftersom man har sett att höga antikroppshalter mot PCV2 i blodet minskar den kliniska effekten av sjukdomen har arbetet för att få fram bra vacciner mot PCV2 varit en prioriterad uppgift. Man har också sett att sjukdomens uttryck i drabbade besättningar minskar med tiden vilket skulle kunna förklaras att en naturlig immunitet utvecklas på besättningsnivå (se Djurhälsonytt nr1, 2008).

Ett vaccinationsförsök under svenska förhållanden
I Sverige har vi sedan förra året haft tillgång till ett suggvaccin (Circovac) och i våras kom också ett vaccin för vaccination av smågrisar (CircoFLEX).

I samband med att suggvaccinet lanserades bestämde vi inom Svenska Djurhälsovården i samarbete med SVA, att göra ett vaccinationsförsök i en PMWS-drabbad besättning. Vi ville utvärdera den kliniska effekten och produktionsresultatet hos avkomman efter vaccinerade suggor. Vi ville också kontrollera om det var ekonomiskt försvarbart att under svenska förhållanden vaccinera mot PMWS. Vi har, i jämförelse med omvärlden, haft relativt små problem med sjukdomen även om enstaka besättningar drabbats mycket hårt.

Hälften av suggorna vaccinerades
Försöket utfördes i en suggpoolssattelit som tog emot 110 suggor var fjärde vecka. Hälften av suggruppen vaccinerades med Circovac på centralenheten 7 och 3 veckor före beräknad grisning.  På satelliten fanns två identiska grisningsavdelningar med vardera 55 boxar, en med vaccinerade suggor och en med ovaccinerade. Från det att suggorna sattes in i grisningsstallet var det under hela vistelsen på satelliten ingen kontakt mellan de två grupperna. Biosäkerheten var hög med klädbyte mellan avdelningarna och dessutom användes skilda redskap. Detsamma gällde då grisarna avvandes vid 5 veckors ålder och flyttades till korresponderande tillväxtstall.
Sammanlagt följde vi 5 omgångar.

Höga antikroppshalter via råmjölken skyddar
Förenklat kan man säg att funktionen hos vaccinet Circovac är att skydda den späda grisen mot en PCV2-infektion under den första levnadstiden. Detta dels genom att suggan inte smittar ner dem samt att grisen via råmjölken får en mycket hög antikroppshalt i blodet vilket skyddar mot infektion. När grisen senare i livet eventuellt möter på infektionen har de ett intakt immunförsvar och klarar då av att på egen hand bekämpa sjukdomen.

Att vaccinet fungerade som det skulle kunde vi se genom att vi tog blodprov på ett antal grisar vid olika tillfällen under försökets gång. Den vaccinerade gruppen hade statistiskt säkert högre antikroppshalter vid 3 veckors ålder jämfört med grisar från ovaccinerade suggor. Därefter sjönk halterna successivt och ingen i den vaccinerade gruppen utsattes för infektion under tiden på satelliten. I den ovaccinerade gruppen kunde vi däremot se att ett stort antal grisar genomgick infektionen någonstans mellan 7 och 11 veckors ålder (se diagram 1).

Registrering av produktionsresultat och sjukdomar
Vad har vi då mer undersökt i försöket? Förutom blodproverna enligt ovan tittade vi på produktionsresultaten från grisningsavdelningen och från tillväxtavdelningen. Vi registrerade också sjukdomar i de olika avdelningarna. Dessutom gjordes en klinisk undersökning på samtliga grisar när de var 7 och 11 veckor gamla. Obduktioner utfördes i varje omgång för att konstatera PMWS diagnos.

Friskare tillväxtgrisar om suggorna vaccinerats
Vi hade få fall av PMWS i båda grupperna. Det kan kanske delvis förklaras av de strikta rutiner som infördes vid försökets början och att vaccinationen startade ca 6 månader efter diagnosen var ställd.  Vi såg ingen skillnad i produktionsresultat mellan grupperna i grisningsavdelningen och heller inte vid den kliniska undersökningen vid 7 veckors ålder. Däremot fanns det skillnader senare under tillväxten.

Det visade sig att grisarna från vaccinerade suggor var friskare än de från ovaccinerade (tabell 1). Det var också färre grisar med luftvägssymtom i den vaccinerade gruppen. Andelen magra djur var högre i den ovaccinerade gruppen och när vi slog samman de kliniska symtom vi ser i PMWS drabbade besättningar (mager, håriga, PMWS) fick vi också en statistiskt säker skillnad mellan grupperna.

Bättre tillväxt och färre behandlingar
Vad gäller behandlingar mot lunginflammation, diarré, pellar och hjärnhinneinflammation var det stor skillnad mellan grupperna (1,6 % i vaccinerade gruppen mot 5,2 % i ovaccinerade gruppen). Det var också en statistiskt säker skillnad i dödlighet på 1 % mellan grupperna.
Den dagliga tillväxten var 46 g högre i den vaccinerade gruppen vilket gjorde att de i snitt uppnådde 30 kg kroppsvikt 4 dagar före den ovaccinerade gruppen.

Positiv ekonomisk utvärdering
Trots att vi hade väldigt få fall av PMWS under försökets gång såg vi ändå en ekonomisk vinst av vaccinationen. Om vi bara räknar på 1 % minskad dödlighet under tillväxtperioden och den snabbare tillväxten under samma tid handlar det i vårt försök om en bruttovinst på ca 200 kr per sugga och grisning. Kostnaden för vaccinet är ca 100-120 kr per sugga och år. Detta innebär att en vaccination av suggor mot PMWS är ekonomiskt försvarbart även när det är en subklinisk PMWS infektion i besättningen.  Detta har man också sett i flera utländska studier. I denna undersökning har vi ännu inte fått in siffror från slaktsvinsledet men flera utländska studier visar på att det även här finns en ekonomisk vinst av vaccination mot PMWS.

Samma resultat i utländska studier
Vid IPVS kongressen i somras presenterades en mängd studier av olika vacciner mot PCV2. Genomgående var vaccinationsresultaten mycket goda oberoende av vaccintyp (sugg- eller smågrisvaccin) och fabrikat.

Vad gäller suggvaccinet Circovac kunde man se att de siffror vi fick fram i vår undersökning var ungefär de samma som i utländska undersökningar. Det som generellt skiljde var att de oftast utgick från en betydligt högre normaldödlighet i besättningarna och därmed fick de en större minskning av antalet döda och avlivade grisar i sina undersökningar. Den förbättrade dagliga tillväxten var mellan 25 och 50 gram per dag beroende på undersökning. Detta stämmer bra med de resultat vi fick fram.

Vaccin till smågrisar minskar dödligheten
Det andra vaccinet vi idag har på den svenska marknaden är CircoFLEX som är ett smågrisvaccin. Grisarna vaccineras från två veckors ålder och vaccinet skall ge ett skydd i minst 17 veckor efter vaccination. På IPVS fanns ett stort antal undersökningar som visade på ett mycket goda resultat av vaccination med CircoFLEX. Dödligheten minskade markant under hela uppfödningen och även tillväxten påverkades positivt med en ökad daglig tillväxt på mellan 25 och 90 gram per dag i vaccinerade grupper. Flera amerikanska studier visade att det under amerikanska förhållanden blev en ekonomisk vinst på mellan 7 och 10 US$ per gris. En studie visade också att även under svåra tider med högt foderpris och låga grispriser var det lönsamt att vaccinera mot PMWS. Som lägst kom man ner till en vinst på 3 US $ per gris.

Lönsamt att vaccinera
Som svar på frågan i rubriken kan jag konstatera att allt tyder på att det är lönsamt att vaccinera mot PCV2 virus och därmed komma tillrätta med de PMWS problem som finns i besättningen. Det är också intressant att konstatera att det blir en vinst även om problemen inte är så stora. 

Tabell 1.  Andelar tillväxtgrisar med kliniska sjukdomssymtom. Grisarna är avkommor till vaccinerade respektive ovaccinerade suggor.         

Diagram 1. Antikroppshalter i serum hos avkomman till 30 vaccinerade och 30 ovaccinerade suggor. Röd – vaccinerade. Blå – ovaccinerade.                                                       

Magnus Paulsson