Får

Får

Senaste nytt om blåtunga
Allt om fotröta Allmän information Senaste nytt Rapporter från fotröteprojektet

Baggauktioner, riksbedömning och livdjursförsäljning Flygblad fotröta Smittskyddsrekommendationer för riksbedömning Rekommendationer angående fotröta vid försäljning av livdjur 2008 Rekommendationer angående fotröta vid riksbedömning och baggauktion 2008

Köp livdjur endast från besättningar som har M3-status och därmed är friförklarade för Maedi-Visna! Läs mer
2008-12-19
Engagerade fårägare på seminkurs En repetitionskurs i fårsemin riktad till djurägare hölls i Uppsala i oktober. 15 fårägare deltog och flera hade redan seminerat under föregående år. Mycket positivt engagemang med ambition att fortsätta seminera under kommande säsong. Under dagens gång kom många praktiska frågor upp utifrån erfarenheter från förra säsongen vilket gav intressanta diskussioner.
2008-12-19
Listerios hos får Sjukdomen listerios är något många fårbönder har hört talas om och kanske varit med om. Sjukdomen fortsätter dock att vålla problem för oss genom höga behandlingskostnader och produktionsbortfall. Det förebyggande arbetet är A och O för en sjukdom som listerios. Såväl avel som foderberedning kan påverka utbrott av sjukdomen.
2008-12-19
Håll våmmen i trim, del 2 En effektiv utfodring av idisslare som nötkreatur och får bygger på att hålla våmmen i trim. Man kan t.o.m. hävda att vi egentligen inte utfodrar kon eller fåret, vi utfodrar våmmen, så att den i sin tur kan utfodra sitt omgivande djur. Så, mår inte våmmen bra så mår inte djuret bra.
2008-11-28
Håll våmmen i trim Att idisslare har 4 magar är väl känt av de flesta. Magarnas funktion möjliggör för djuret att äta och utnyttja näringsämnen som de flesta enmagade djur inte klarar av. Och de enmagade djur som gör det, t.ex. hästdjur och hardjur har istället för ”extra” magar förstorade tarmpartier som fyller en del av våmmens funktion, nämligen att kunna bryta ner cellullosa.
2008-11-28
Veterinärer lär sig om alpackor Alpackanäringen är på frammarsch i Sverige. De flesta djuren importeras och det har inneburit att Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll engagerat sig i djurhållningen. För att undvika att nya smittämnen introduceras ges råd om provtagning och karantänshållning på samma sätt som för övriga djurslag i vår verksamhet.
2008-11-28
Fårhälsovården på baggauktioner Fårhälsoveterinärerna har sedan flera år besiktigat djur på landets baggauktioner.
2008-09-26
Workshop - Framtida frågor om fårsemin Tisdagen den 16 december, kl 12:30-17:00. Plats: Svenska Djurhälsovårdens kontor, Malmskogen Linköping. Dagen är kostnadsfri.
2008-09-10
Semin-workshop Under hösten 2007 var det äntligen dags att använda en del av de frysta Dorset-och Suffolkdoser som importerats i Lammproducenternas regi. För att summera erfarenheterna och diskutera resultaten anordnade Svenska Djurhälsovården en workshop i Skara i slutet av maj.
2008-09-08
Fårhälsovårdens bemanning i höst
2008-09-08
Är vi tjatiga om smittskyddet? När vi pratar om smittskydd är det oftast självklara saker för oss veterinärer. De allra flesta smittämnen kan lätt undvikas genom att följa några enkla regler. Det viktigaste är att vara försiktig vid inköp av djur och alltid ställa nyinköpta djur i karantän minst tre veckor.
2008-09-08
Sambete mellan får och nöt Sambete och växelbete mellan får och nöt är en månghundraårig tradition. Genom lantbrukets rationalisering och djurslagsspecialisering samt årtionden med ganska utbredd användning av avmaskningsmedel har dock en del av kunskaperna kring sambetesdriften fallit mer eller mindre i glömska.
2008-06-23
Lägesrapport från projekt - varför hostar fåren I nummer 2 av Djurhälsonytt 2008, berättade vi om ett nytt projekt med syfte att undersöka vilka smittämnen som finns i luftvägar hos svenska får med luftvägsinfektioner/lunginflammation. Som en del i projektet kommer en veterinärstudent att göra ett examensarbete för metodutveckling av nässvabbar på får. Marta Fjällström studerar hur man bäst tar prov från näshålan på får.
2008-06-23
Invänta alltid träckprovssvar före betessläpp/betesbyte! Våren, betessläppet, lamningen, vårbruket – det är lätt att det kör ihop sej! Det förstår vi. Men även Vidilab har bråda dagar så här års. Där tar man in extra personal och gör allt för att hantera era prover så snabbt och säkert som möjligt. Inom tre (3) dagar finns alltid provresultaten inlagda i journalsystemet.
2008-06-23
Bete - en resurs värd att vårda Betet är en resurs för varje fårägare, men det kräver planering och vård för att utnyttjas på bästa sätt. Rätt producerat är bete ett foder av hög kvalitet till lågt pris. Det ger utöver föda dessutom möjligheter för djuren till ett naturligt beteende och stor rörelsefrihet. Betets kvalitet och kvantitet varierar under säsong och mellan platser och därför måste beläggningen variera under betessäsongen. För att jämna ut tillgången kan man komplettera med ytterligare betesareal efter slåtterskörd.
2008-05-29
NYTT PROJEKT - Varför hostar fåren? Scenariot i fårbesättningar som drabbas av infektioner i luftvägarna varierar från att drabba många djur på kort tid till ett fåtal under en längre period. Konsekvenserna är lika disparata – från hög dödlighet till (nästan) ingen produktionsstörning alls. Orsaken eller orsakerna förblir ofta okända och därför finns stor efterfrågan på diagnostik och rekommenderade åtgärder från såväl veterinärer som djurägare. Låt oss ändra på det!
2008-05-29
Behöver du avmaska så behöver du recept I månadsskiftet september-oktober 2007 receptbelades alla avmaskningsmedel till lantbrukets djur. Syftet är i första hand att förbättra säkerheten för konsumenterna när det gäller livsmedel från djur. Dessutom vill man minska risken för att parasiter ska utveckla resistens (motståndskraft) mot avmaskningsmedlen genom felaktig användning.
2008-05-29
Biverkningar i samband med vaccinering För några veckor sedan blev jag uppringd av en djurägare, som vaccinerat sina tackor inför kommande lamning. Tidigare år har ett annat vaccin använts i besättningen och inget onormalt har då kunnat ses. Men den här gången blev flera av fåren påverkade. Cirka 30 minuter efter injektionen blev flera får stående apatiska, ställde ut bakbenen, lade öronen bakåt, var uttryckslösa i ansiktet med frånvarande blick.
2008-05-29
Smittsamt muneksem - Orf infektion Första gången jag kom i kontakt med sjukdomen var genom ett samtal med hudläkaren Erik Olsson på Gotland. Han hade fått en patient med en smärtande tumörlik förändring på ett finger. Erik var tillräckligt kunnig och engagerad för att kunna misstänka diagnosen Orfvirusinfektion samtidigt som han tog kontakt med mig för information. Sjukdomen är en zoonos och kan därför drabba både människor och djur.
2008-03-07
Leverflundra får Den främsta markören för förekomst av leverflundror i besättningen är även på får slaktanmärkningar. I västra och sydvästra Sverige är stora leverflundran relativt vanligt förekommande, medan lilla leverflundran trivs bäst i de östra delarna av landet, där markerna är torrare.
2008-03-07
Övervakningsområdet för blåtunga tas bort Jordbruksverket beslutade idag att övervakningsområdet för blåtunga i Skåne ska tas bort helt. Beslutet gäller omedelbart och togs efter att Sverige fått klartecken från EU-kommissionen.
2008-02-25
Varför är det så viktigt att ta Maedi-Visna på allvar? Maedi visna är en sjukdom som drabbar får och i Sverige konstaterades det första fallet 1974. I många länder runt om i världen har Maedi visna påvisats och bl.a. Island har tidigare varit hårt drabbat innan sjukdomen utrotades. Förutom att det är ett stort lidande för det enskilda fåret så för sjukdomen också med sig stora ekonomiska förluster i drabbade besättningar.
2007-12-21
Här hittar du lista på behöriga fårseminveterinärer
2007-11-07
Bluetongue Från LRF Skåne har nedanstående pressmeddelande sänts ut idag. Pressmeddelande Blåtunga – tvärstopp för livdjursförflyttning på fredag Djurägare, som ännu inte tagit hem sina djur, men fortfarande vill ta hem dem från restriktionszonen för blåtunga måste agera omedelbart. Djurägare som har sin gårdar belägna utanför zonen, men som fortfarande har livdjur kvar inne i zonen, kan fortfarande begära dispens från förbudet att flytta hem djuren. Men det gäller att skynda sig. Nu på fredag den 9 november går tidsfristen ut. Innan dess måste en dispensansökan vara inskickad till Jordbruksverket, hinna bli godkänd och djuren bli hemflyttade.
2007-11-05
SE UPP! Det är en farlig tid vi lever i! Sensommar och höst är alltid riskabla tidpunkter för lamm. De flesta betena är nedsmittade och inga rena beten finns att tillgå. Klimatet är i skrivande stund växthusliknande. Parasiterna gynnas och kan tillväxa i rask takt. Det är alltså extra farligt i år och därför vill Fårhälsovården mana till skärpt uppmärksamhet!
Att tänka på inför höstens semineringar (AI)/betäckningar. Tackorna Välj tackor som har en dokumenterat god fruktsamhet, ett bra juver och funktionella spenar. (Tackor med sneda/knöliga juver skickas till slakt, liksom de som behandlats för juverinflammation). Tackorna skall vara avvanda minst 6 veckor före AI....
2007-10-29
Stormöte om Bluetongue (Bt) i Höör den 25/10 Då delar av sydvästra Skåne, 17 kommuner, omfattas av restriktioner för djurförflyttningar på grund av ett fall av Bt på Lolland i Danmark föreligger ett stort informationsbehov ut till berörda djurägare. Därför arrangerade LRF Skåne med flera ett stormöte. Medverkade gjorde expertis och beslutsfattare från Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Drygt 150 djurägare och berörda deltog i mötet. Där beskrevs sjukdomens karaktär och dess utveckling i norra Europa under de två sista åren.
2007-06-15
Blue Tongue, en högaktuell sjukdom Sjukdomen bluetonge är en allvarlig sjukdom hos får och nötkreatur. Den omfattas av den svenska epizootilagstiftningen och om fall påvisas i Sverige kommer omfattande åtgärder att vidtas. Sjukdomen har tidigare förekommit i områden kring Medelhavet och längre söderut men under 2006 hittades sjukdomen även i Nordeuropa.
2007-06-14
Provtagningserbjudande: Tackor med juverinflammation Juverinflammation är en vanlig och kostsam sjukdom som orsakar stora problem för såväl djur som djurägare. Största risken föreligger i samband med lamning; en ansamling av fall ses första dagen efter att lammen fötts. Tackor med tre lamm eller fler samt äldre och underutfodrade tackor löper högre risk.
Obduktioner – när, var och hur? Obduktioner är till för att ta reda på varför ett djur har dött. Det är ju ofta man undrar vad det var som hände det enskilda djuret . I förlängningen kan det också bidra till att utreda problem i besättningen och på så sätt hjälpa de kvarvarande djuren. I det stora perspektivet är obduktionerna dessutom en viktig del av sjukdomsövervakningen i landet.
2007-04-04
Till medlemmar i Fårhälsovårdens stora paket Vid genomgång av 2006 års verksamhet, har vi sett att några av Er av någon anledning inte har utnyttjat Ert årliga veterinära besök. Orsakerna till detta kan naturligtvis vara flera. Vi har vid upprepade tillfällen i våra tidigare nyhetsbrev och i Fårhälsonytt samt vid 2006 års början tryckt på att initiativet ligger hos Er. Vi vill nu än en gång understryka detta!
Ett säkert vårtecken: Dags att samla träckprov från tackorna Träckprovtagningen av tackor tar inte många minuter, men kan vara väldigt betydelsefullt för årets lammtillväxt. Syftet är att ta reda på om och i så fall hur tackorna ska avmaskas innan de kommer ut på bete och sprider smittan vidare till de känsliga lammen.
2007-02-09
Ny transportlåda för döda djur Sva har i samarbete med posten tagit fram ett nytt förpackningsmaterial för säkrare transport av döda djur. Lådorna kan betällas på SVA och paketen får väga högst 20 kg.
2007-01-12
Stora magmasken-vi blickar både bakåt och framåt Vi har levt med Haemonchus i ungefär femton år vid det här laget i Sverige och tillvaron har för en hel del av oss påverkats i hög grad av detta. Tackor har blivit sjuka under högdräktigheten och en del har dött. Många tackor har fått en ”påse” under hakan, ett så kallat ödem i underkäken. Lammen har varit svåra att få slaktmogna inom förväntad tid.
2006-12-06
Allt om Maedi-Visna Nu kan du gå in i menyn under rubriken Bekämpningsprogram/Får och hitta all information du behöver gällande sjukdom samt bekämpningsprogram. Du kan även hämta anmälningsblanketter samt se statistik.
2006-11-07
Import av fårsperma- en möjlig väg till nytt avelsmaterial Förflyttning av gener över gränser har alltid inneburit smittskyddsrisker, men det är betydligt säkrare att importera sperma eller embryon än livdjur. Sedan EU-inträdet har endast 1425 doser (både färska och frysta) importerats, de flesta från Danmark. Ett fåtal doser har också importerats från Nederländerna och Nya Zeeland.
2006-10-31
Utökad TSE-provtagning på får vid slakt i Sverige. Jordbruksverket har beslutat att den s.k. TSE-provtagningen (Tranmissible Spongiform Encephalopathy) ska utökas på får. Provtagningen, som ska ske på alla får över 18 månader vid slakt på slakteri, ska påbörjas under hösten. Provet består av den övre delen av ryggmärgen och lilla hjärnan, som tas ut efter det att skallen tagits av kroppen.
2006-10-24
Bluetongue påvisat i Mellaneuropa Bluetongue är en virusorsakad smittsam djursjukdom som omfattas av epizootilagen. Den sprids med svidknott (en liten mygga, ca 1 mm lång) och infekterar idisslare. Förekomst av svidknott med förmåga att sprida bluetongue är helt avgörande. Smitta via direktkontakt mellan djur förekommer inte. Får är känsligast och uppvisar tydligast symtom. Hos nötkreatur är infektionen vanligen symtomlös.
2006-10-19
Påminnelse - Vi erbjuder dig anslutning till en förenklad Maedi-Visna kontroll. Maedi-Visna(MV) är en smittsam och smygande virussjukdom hos får. Sjuka djur magrar av, lammmdödligheten ökar, tillväxten försämras etc. Äntligen kan vi erbjuda dig anslutning till en förenklad Maedi-Visna kontroll. Anmälan till förenklad Maedi-Visna kontroll (pdf)
2006-10-18
Fårhälsovården inför telefontid Vardagar kl. 9-12, 08-725 82 00 Vad gör egentligen en Fårhälsoveterinär? Vår främsta uppgift är att förebygga sjukdomar hos får och det gör vi på många sätt. Genom att driva och medverka i forskningsprojekt, genom besättningsbesök, genom att hålla kurser för både djurägare och veterinärer. Utöver detta pratar vi väldigt mycket i telefon och ger råd till er djurägare.
Till alla er i Fårhälsovårdens Stora paket I Stora paketet ingår bl a ett årligt besättningsbesök. Det första introduktionsbesöket görs av oss Fårhälsoveterinärer. Därefter är tanken att era besättningsveterinärer gör de årliga besöken. Ni har i de allra flesta fall angivit vem som är er besättningsveterinär tidigare. Vi har via utskick informerat dessa veterinärer om besöken. Vi förutsätter att ni själva tar kontakt med era besättningsveterinärer och beställer tid för besöket.
2006-09-20
Baggen är halva besättningen (pdf) Med tanke på att betäckningssäsongen är i full gång publicerar vi åter denna artikel gällande kontroll av baggen. Tidigare publicerad i Fårhälsonytt nr 3-2005. Här ges bra tipps om vad du skall titta på för att kunna värdera baggens reproduktionsförmåga.
2006-08-03
Hur skyddar jag mina får från fluglarvsangrepp? Fluglarvsangrepp är något av det mest obehagliga en fårägare kan råka ut för på sina djur eftersom det innebär ett stort lidande med oftast dödlig utgång. Vid rätt värme och luftfuktighet kan djuret vara livshotat inom 24 timmar.
Kurser med fårhälsotema En av Fårhälsovårdens viktigaste uppgift är att sprida information och kunskap om hälsofrågor som rör får och efterfrågan på kurser blir allt större. Här presenteras färdiga kurspaket som tagits fram av Fårhälsovården.
Lamm ska växa bra på bete - inte lägga för många ägg Parasiter tar sin näring från värddjuren, i detta fall fåren, och orsakar på så sätt mer eller mindre skada. Träckprovsanalys ger en bild av parasitstatus i besättningen och två gratis undersökningar ingår i Fårhälsovårdens medlemskap.
2006-04-08
Fungerar våra avmaskningsmedel? Nu kan Din besättning vara med i ett forskningsprojekt! Parasiter, framför allt inälvsmaskar, är en viktig orsak till produktionsbortfall inom fårnäringen. Under hösten 2005 har Fårhälsovården och SLU/SVA tillsammans fått stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, för att driva en tvåårig studie. Projektet syftar till att kartlägga resistensläget bland fårens parasiter i Sverige.
2006-04-08
Dags att vaccinera?! Den utan jämförelse vanligaste vaccinationen på får är så kallad gasbrandsvaccination, vilket varmt anbefalles.
Träckprovtagning på tackor Nu är det snart dags för årets viktigaste träckprovtagning. Provta dina tackor före betessläpp!
2006-03-21
Friska lamm Friska lamm är en förutsättning för optimal ekonomi och ett gott djurskydd i lammnäringen. De framgångsrika fårägarna är mycket medvetna om detta och har fasta rutiner för profylaktiska behandlingar.
2006-01-23
Fotröta i svenska fårbesättningar En bildpresentation av fotröta i pdf-format. Finns även att ladda ner som Power Point presentation (OBS! Stor fil.)
2006-01-11
Baggen är halva besättningen Undersök alltid baggen noga före betäckningssäsongen! Baggens betydelse i besättningen, och vikten av att i förväg undersöka hans reproduktionsförmåga, inte nog kan poängteras. Att byta ut en bagge som inte fungerar, under pågående betäckningssäsong, är kostsamt och frustrerande. (Artikel i pdf-format)
Fullfodersystem - något för svenska fårfarmare? I somras hölls en informationsdag om fullfodervagnar i Hässleholm. Utvecklingen av systemet började på 60-talet och sedan kontinuerligt utvecklats. Man hävdar, att man med fullfodervagnens hjälp kan uppnå högre standard på utfodringen, bättre djurhälsa och högre avkastning.
Inavel Vad räknas som inavel och vilka risker medför det?
Löpmagsproblem hos lamm-norsk forskning Gas, blödningar och sår i löpmagen (gastropati) förekommer främst hos lamm i åldern två till fem veckor. Särskilt vanligt förekommer problemen i områden med lång stallperiod, vilket är vanligt i stora delar av Norge. Om djuren inte blir behandlade snabbt, dör de en smärtsam död.