Nöt

Nöt

Senaste nytt om Blåtunga
2008-12-19
Håll våmmen i trim, del 2 En effektiv utfodring av idisslare som nötkreatur och får bygger på att hålla våmmen i trim. Man kan t.o.m. hävda att vi egentligen inte utfodrar kon eller fåret, vi utfodrar våmmen, så att den i sin tur kan utfodra sitt omgivande djur. Så, mår inte våmmen bra så mår inte djuret bra.
2008-12-15
Mjältbrand i Halland Sjukdomen mjältbrand har påvisats på en nötkreatursgård i Halland. Sjukdomen är ovanlig och det senaste fallet i Sverige påvisades 1981. Sjukdomen lyder under epizootilagen vilket betyder att bekämpning av ett utbrott görs enligt ett särskilt regelverk. Eftersom det även finns en risk för smitta till människa är även smittskyddsläkaren inkopplad.
2008-11-28
Håll våmmen i trim Att idisslare har 4 magar är väl känt av de flesta. Magarnas funktion möjliggör för djuret att äta och utnyttja näringsämnen som de flesta enmagade djur inte klarar av. Och de enmagade djur som gör det, t.ex. hästdjur och hardjur har istället för ”extra” magar förstorade tarmpartier som fyller en del av våmmens funktion, nämligen att kunna bryta ner cellullosa
2008-11-03
Kontrollprogrammet för utedrift med dikor Det är nu möjligt att ansöka om anslutning till kontrollprogrammet för besättningar som avser hålla nötkreatur utomhus vintertid utan tillgång till ligghall. För att kunna ansluta sig vintern 08/09 måste ansökan vara SvDHV tillhanda senast den 1 december 2008. - Informationsblad - Ansökan - anslutning till kontrollprogram för dikor i utedrift - Djurägarförsäkran - bilaga till ansökan om anslutning
2008-10-27
Risk för hokuspokus Ett nytt läkemedel, Locatim, lanseras nu för att förebygga neonatal coli-diarré hos svenska kalvar. Användningsområdet måste vara mycket begränsat då just denna typ av diarré är synnerligen ovanlig.
2008-10-27
Att tänka på inför installningen Nu börjar hösten göra sig påmind och det börjar det bli dags för installning. Här följer en liten checklista inför stallsäsongen. Titta även på prisjämförelsen på olika avmaskningsmedel, det kan löna sig.
2008-09-12
Kontrollprogrammet för utedrift med dikor - en första information Svenska Djurhälsovården har under två vintersäsonger i projektform arbetat med att ta fram ett kontrollprogram för att bedöma djurvälfärden i besättningar med dikor i utedrift.
2008-09-11
Kurser om kalvar I samband med uppstarten av ett projekt kring läkemedelshantering och veterinär rådgivning med fokus på kalvar i mjölkbesättningar kommer en halvdagskurs på temat kalvhälsa anordnas.
2008-09-09
Ny broschyr - Rena nötkreatur Svenska Djurhälsovården och Taurus har tillsammans tagit fram en broschyr som heter "Rena nötkreatur - om hur nötkreatur ska hållas rena under uppfödningen och inför slakt".
2008-09-09
Håll kalvar och ungdjur på rätt sätt Vid byggnation av kalv- och ungdjursstall är det viktigt att få en fungerande helhet som ger möjlighet till en god ekonomi.
2008-09-01
Sambete mellan får och nöt Sambete och växelbete mellan får och nöt är en månghundraårig tradition. Genom lantbrukets rationalisering och djurslagsspecialisering samt årtionden med ganska utbredd användning av avmaskningsmedel har dock en del av kunskaperna kring sambetesdriften fallit mer eller mindre i glömska.
2008-06-12
Provtagning av nötkreatur i samband med slakt För att minska kostnaderna för provtagning i Svensk Mjölks bekämpningsprogram,framför allt för köttdjursbesättningar, samarbetar vi sedan förra året med slakteriföretag som tar ut proverna på slaktade djur.

2008-06-09
Nyckeltal Djurhälsa Sedan ett par år tillbaka har Nöthälsovården genom databasen BOSS kunnat plocka ut slaktanmärkningsstatistik för alla anslutna besättningar. Nu har vi tagit steget längre och samlat frekvenserna för de vanligast förekommande anmärkningarna i en egen fil för just våra medlemmar.
2008-05-20
Plötsligt dödsfall på betet Nötkreatur, som hittas döda på betet kan ha dött av många olika orsaker. Det kan vara till exempel sommarsjuka, lungmask, lungmask, frasbrand, och förgiftningar med olika växter. Vid alla dödsfall på betet bör djuren obduceras eftersom en tidigt ställd diagnos kan bidra till riktade åtgärder. Då kan ytterligare dödsfall i gruppen också förhindras.
2008-05-14
Hälsokort vid försäljning av avelsdjur (avser tjurar och hondjur) Med anledning av en artikel i Svensk Veterinärtidning där det hänvisas till hälsokortet, lägger vi härmed ut den senaste versionen. Anvisningar och förklaringar till Hälsokort vid försäljning av avelsdjur.
2008-05-08
Håll koll på maskarna-om varför man bör ta parasitprover Mag- tarmparasiter finns i alla besättningar som har betande nötkreatur. Effekterna av parasitinfektionerna varierar däremot kraftigt beroende på en mängd faktorer. Den djurgrupp som är särskilt känslig är kalvar som släpps på bete, så kallade förstagångsbetare. Betet i sig påverkar också graden av infektion och särskilt nedsmittade är beten som använts till kalvbeten under flera säsonger. Eftersom parasiterna överlever vintern ute på betena byggs smittan upp från år till år.
2008-03-26
Tidsbegränsad höjning av djurhälsoavgiften Tidsbegränsad höjning av djurhälsoavgiften för att kompensera de som har haft analyskostnader för Blåtunga. Eftersom några enskilda djurägare så påtagligt har bidragit till lättnader för många beslutade Svenska Djurhälsovårdens styrelse, efter hörande av berörda djurägarorganisationer, att kompensera för utläggen. Kompensationen sker genom att djurhälsoavgifterna som tas ut vid slakt höjs med 1.00 kr till 4.50 kr för nötkreatur och med 0.10 kr till 3.60 kr för lamm/får. Höjningen är tidsbegränsad och gäller för kvartalen 2 och 3 detta år. Blankett - provtagningsersättning till djurägaren
2008-03-26
Föredrag från SvDHV's fortbildningskonferens 12-13 mars Blue Tongue, läs här! Smått och gott om knott, läs här! Fertilitet och hållbarhet hos avelstjuren, läs här! Klövhälsa i diflocken, läs här! Kostnader för tomma kor i diflocken, läs här!
2008-03-07
Leverflundra - vad kan du göra? Leverkassation på grund av stora eller lilla leverflundran förekommer i en delbesättningar. Det kan vara besättningar med betesdjur eller sådana som köper in dikalvar för slutgödning. Exempelvis kan nämnas att av samtliga kor slaktade under 2007 (ca 95000) hade 3,0 % anmärkningen stora leverflundran och 4,8 % anmärkningen lilla leverflundran. Anmärkningsfrekvensen beror i hög utsträckning på typ av betesmark. Frekvensen för lilla leverflundran tenderar öka för torra betesmarker och motsatt för stora leverflundran som är vanligare på sanka marker.
2008-01-18
Bluetongue information 080118 Vi är än så länge inte drabbade av denna fruktade virussjukdom, men sydvästra Skåne befinner sig inom övervakningszon efter utbrott på Lolland i Danmark den 13 oktober. Bluetongue-virus sprids av blodsugande svidknott till både vilda och tama idisslare. Fåren drabbas hårdast och kan ha en ganska hög dödlighet.
Bluetongue provtagningsinfo 080118 Just nu är vi inne i en sk knottfri period, vilket betyder att man kan flytta djur som tex avelstjurar från detta smittskyddsområde.Då gäller följande: Det aktuella djuret måste provtas och efter negativt provsvar kan det flyttas ut ur övervakningsområdet.
Praktiska råd omkring avelstjuren Det övergripande produktionsmålet i en dikobesättning är ”en levande kalv per ko och år”. För att uppnå detta mål är det viktigt att djuren, och i synnerhet avelstjuren, har en god fruktsamhet. En avelstjur med nedsatt fruktsamhet kan orsaka stora ekonomiska förluster i form av uteblivna dräktigheter.
Ringorm – vad gör jag? Många nötkreatursbesättningar drabbas av ringormsinfektioner. Trenden, om det finns någon, är dock att det går åt fel håll. Ringormsinfektionerna blir inte färre! Vilken strategi skall då användas vid bekämpning? Två faktorer spelar avgörande roll för slutresultatet: grad av smittryck samt ambitionsnivån.
2007-12-04
Att sintidsbehandla eller inte det är frågan Trots att Norge, England och Sverige tillhör samma del av världen har man under flera årtionden tillämpat helt olika strategier vid sintidsbehandling av kor i samband med sinläggning. Skälen till detta var något som diskuterades mycket på Svenskt Veterinärmöte 8:e – 9:e november. I Norge har man inte ens några långtidsverkande sintuber registrerade. Å andra sidan har veterinärerna i England, tillsammans med merparten av västvärldens veterinärer under lång tid ägnat sig åt att förskriva sintidsbehandling med antibiotika på samtliga kor vid sinläggning.
Bluetongue, senaste nytt På veterinärkongressen i Uppsala presenterades akktuell information om bluetongue. Utbrottet i Europa har under 2007 visat sig vara mycket stort. I Belgien är hittills cirka 5000 besättningar drabbade, i Farnkrike cirka 2000, i Tyskland cirka 11000 och i Nederländerna cirka 5000. Även Storbritannien har påvisat fall av sjukdomen och det är med stor sannolikhet orsakat av att vindriktningen varit sådan att infekterade knott blåst över från kontinenten.
2007-12-02
Bluetongue Jordbruksverket har beslutat om att vi nu går in i en "vektorsfri period" avseende Blå Tunga (BT). Det är visat att vi inte har några aktiva knott, att vi inte har några reagenter mot BT genom undersökningar av 662 tankmjölksprover samt att det är kyligt väder.
2007-11-07
Bluetongue Från LRF Skåne har nedanstående pressmeddelande sänts ut idag. Pressmeddelande Blåtunga – tvärstopp för livdjursförflyttning på fredag Djurägare, som ännu inte tagit hem sina djur, men fortfarande vill ta hem dem från restriktionszonen för blåtunga måste agera omedelbart. Djurägare som har sin gårdar belägna utanför zonen, men som fortfarande har livdjur kvar inne i zonen, kan fortfarande begära dispens från förbudet att flytta hem djuren. Men det gäller att skynda sig. Nu på fredag den 9 november går tidsfristen ut. Innan dess måste en dispensansökan vara inskickad till Jordbruksverket, hinna bli godkänd och djuren bli hemflyttade.
2007-10-29
Stormöte om Bluetongue (Bt) i Höör den 25/10 Då delar av sydvästra Skåne, 17 kommuner, omfattas av restriktioner för djurförflyttningar på grund av ett fall av Bt på Lolland i Danmark föreligger ett stort informationsbehov ut till berörda djurägare. Därför arrangerade LRF Skåne med flera ett stormöte. Medverkade gjorde expertis och beslutsfattare från Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Drygt 150 djurägare och berörda deltog i mötet. Där beskrevs sjukdomens karaktär och dess utveckling i norra Europa under de två sista åren.
2007-09-18
Utedrift med nötkreatur ett första steg mot ett kontroll- och rådgivningsprogram Slutrapporten från vårt projekt kring välfärdsparametrar hos dikor i olika system lämnades till Jordbruksverket i början av augusti. Mottagandet har varit positivt. En sammanfattning av resultaten presenterades på seminarier i Jönköping och Hörby vecka 37. Här finner du presentationen. Fortsättning följer.
2007-09-13
Om Kalvar.... Nöthälsovården, Distriktsveterinärerna och BI-vet anordnade 10/9 en temakväll om kalvar på Gotland. Uppslutningen var stor och under kvällen diskuterades viktiga faktorer som påverkar hälsan hos den unga kalven. Det föredrag som Anita Jonasson höll kan hämtas här i pdf-format. Filen är cirka 1 MB.
2007-07-15
Provtagning vid misstanke om inälvsparasiter hos nötkreatur Vi har nu sammanställt våra rekommendationer för provtagning och tolkning av provsvar vid misstanke om mag/tarmparasiter hos nöt.
2007-06-15
Blue Tongue, en högaktuell sjukdom Sjukdomen bluetonge är en allvarlig sjukdom hos får och nötkreatur. Den omfattas av den svenska epizootilagstiftningen och om fall påvisas i Sverige kommer omfattande åtgärder att vidtas. Sjukdomen har tidigare förekommit i områden kring Medelhavet och längre söderut men under 2006 hittades sjukdomen även i Nordeuropa.
Tänk hygieniskt för att skydda mot EHEC/VTEC! Sjukdomen EHEC drabbar människor och ger diarréer som kan kompliceras med njurskador. Barn är särskilt känsliga och infektionsdosen är synnerligen liten. Sjukdomen tycks bli vanligare under sommarmånaderna och årligen drabbas några hundra människor i Sverige.
2007-06-14
Fluglarvsangrepp Angrepp av fluglarver på djur är något av det mest vedervärdiga man kan träffa på. Jag minns fortfarande första gången jag som nyutexaminerad veterinär såg detta: En stackars dvärgkanin som råkat få för mycket maskrosblad i juli månad drabbades av diarré. I den miljön trivdes fluglarverna ypperligt... På grund av de utbredda skadorna bedömde jag tillståndet som mycket allvarligt och djurägaren valde att avliva kaninen.
Varför blir kalvarna sjuka? Nöthälsovården har tagit fram ett utredningschema för kalvhälsostörningar. Schemat är i första hand tänkt som stöd till besättningsveterinärer i samband med utredning av kalvhälsostörningar. Även målmedvetna kalvskötare kan ha stor glädje av schemat som del i sin kvalitetssäkring, också på gårdar med god kalvhälsa.
Välfärdsprojekt dikor, vad händer? Sent i höstas sökte, och fick, Svenska Djurhälsovården pengar, för att tillsammans med SLU i Alnarp och Skara studera djurvälfärden i ett antal dikobesättningar. Under januari månad genomfördes den första bedömningsrundan i sammanlagt 10 dikobesättningar spridda över Götaland. Tre av dessa har dispens från ligghallskravet. Fyra besättningar har ligghall och ytterligare tre har dikoproduktion i liggbåssystem inomhus...
2007-05-24
Påminnelse om sommarsjuka Redan i mars varnade insektsforskarna återigen för att vår och sommar blir fästingrika. Detta medför ökad risk för sommarsjuka (blodhalning eller piroplasmos). Sjukdomen visar sig genom att drabbade nötkreatur får blod i urinen, hög feber och påverkat allmäntillstånd. Förloppet kan vara snabbt och dödsfall inträffar. Sjukdomen orsakas av encelliga parasiter som överförs med fästingar.
Bästa möjliga dräktighetsresultat Hur uppnås bästa möjliga dräktighetsresultat i dikoproduktionen? Ett bra dräktighetsresultat är att: - många hondjur blir dräktiga på kort tid och tidigt under betäckningssäsongen, - merparten av de betäckta hondjuren förblir dräktiga. När man diskuterar fruktsamhet i en dikobesättning brukar man säga att tjuren utgör halva förklaringen till resultatet. Här diskuteras dock enbart riskfaktorer som påverkar hondjurens fruktsamhet.
2007-04-20
Broschyr om kalvning och kalvningshjälp Rykande färsk är en broschyr om kalvning och kalvningsproblem (Jordbruksinformation 1/2007) I denna skrift får djurägare råd och tips inför en kalvning. Vad kan man göra för att underlätta kalvningen? När behöver man ingripa och när ska veterinären tillkallas? Hur ska den nyfödda kalven tas om hand och hur ska kon skötas i samband kalvningen?
2007-04-04
Information till veterinärer från Kontrollhudar international AB Som ni säkert känner till har Apoteket AB omorganiserat hanteringen av djurläkemedel genom att koncentrera skickningsverksamheten av djurläkemedel avsedda till lantbrukets djur till Djurapoteket Eskilstuna. Detta innebär att distributionen av ringormsvaccin, Bovilis Ringvac vet. från april månad kommer att ske från Djurapoteket Eskilstuna inom Apoteket AB.
2007-02-09
Fokus på djurhälsa Sedan 2003 har nöthälsovården ansvarat för en djurhälsospalt i tidningen Nötkött. Spalten har avhandlat vanliga och aktuella hälsoproblem i nötköttsproducerande besättningar och ämnena har ofta beslutats efter önskemål från producenter.
2007-01-17
Seger för Revingehed Kammarrätten går helt på Revingeheds linje och säger bl.a. att kravet på ligghallar måste ses i belysning av djurskyddslagens grundläggande bestämmelser. Kammarätten anser att samtliga kriterier för god djurhälsa är uppfyllda på KC Ranch.
2007-01-12
Kalvhälsan i stora svenska mjölkkobesättningar Bakgrunden till Kalvhälsoprojektet tar egentligen avstamp i ett annat projekt, Svensk Mjölks ”Svenskt system för djurvälfärd”. I förarbetet till det projektet upptäcktes att större besättningar hade högre kalvdödlighet. Mot bakgrund av den snabba strukturutvecklingen med allt fler stora besättningar, kommer alltså kalvhälsofrågor bli allt viktigare.
Coccidios Coccidios hos kalvar och ungdjur kan förekomma både på stall och direkt efter betessläppning. Sjukdomarna orsakas av olika typer av Eimeria som är en encellig parasit som uppförökar sig i tarmslemhinnan.
2006-11-27
Allvarlig Lunginflammation hos nöt - ofta RS-virus En stor andel av lunginflammationerna hos svenska nötkreatur orsakas av RS-virus som är mycket smittsamt och som vid sina årliga härjningar, framförallt vintertid, snabbt sprids över stora områden. RS-virus sprids effektivt med noskontakt och genom luften inom besättningar.
2006-11-09
Aktinos - knölar hos nötkreatur Aktinos, eller strålsvamp, är inte svamp utan bakteriella infektioner som ger upphov till knölar med ett mycket långvarigt förlopp. Det finns två typer av aktinos, orsakade av olika bakterier.
2006-10-18
Varför suger kalvarna på varandra och hur kan det förhindras? Det är ganska vanligt att kalvar suger på varandra under mjölkperioden. Vad betyder det för kalvhälsan, hur kan det stoppas eller hellre förebyggas?
Mastit hos mjölkkor - Behandla rätt djur! Att behandla en ko med juverinflammation kostar mycket pengar. Få mastitbehandlade kor i en besättning är en betydelsefull markör för det totalekonomiska resultatet. Det handlar både om att välja ut rätt kor för behandling och att förebygga mastiterna.
2006-09-20
Mottagning av förmedlingskalvar Att ta emot förmedlingskalvar och minimera riskerna för hälsostörningar är en konst. Genom förmedlingssystemet, där kalvar från olika besättningar med olika skötselrutiner blandas, ökar risken för sjukdomar.
2006-09-13
Var uppmärksam på Lungmasksymtom! Vid infektion av lungmask på nötkreatur bildas antikroppar som utgör del avvärddjurets försvar. I en svensk undersökning från 2004 i 76 dikobesättningar påvisades antikroppar mot lungmask hos något djur i nästan 40 % av besättningarna. Förekomsten av lungmasksmittade nötkreatur är alltså betydligt högre än vad vi tidigare trott.
2006-05-22
Avmaskning 2006 Mag- tarmparasiter förekommer i alla nötkreatursbesättningar. Åtgärder mot parasiter bör besättningsanpassas. Det finns olika behandlingsformer att välja mellan. Idag används nästan uteslutande kapslar eller så kallade pour-on preparat. Desinfektionsmedel Det finns flera olika typer av desinfektionsmedel för stallregöring. Vilket medel som ska användas beror på olika faktorer. Olika smittämnen är olika känsliga för desinfektionsmedel. Innan desinficering är det dock viktigt att tvätta och torka ur stallarna.
Kalvkurserna genomförda Nöthälsovårdens kurser med temat "Hostande kalvar och dåliga magar ska man inte förakta" har genomförts. Vid de tre kurstillfällena i Östersund, Växjö och Kalmar deltog sammanlagt 60 veterinärer.
2006-05-12
Sommarsjuka Sommarsjuka, Blodhalning eller Piroplasmos är olika namn på samma sjukdom som drabbar nötkreatur på bete. Orsaken är parasit som överförs med fästingar. Behandlingen måste sättas in snabbt. Det är framförallt vuxna nötkreatur som drabbas.
2006-04-08
Höjt kopparinnehåll i Lantmännens nötfoder Nu höjer Lantmännen mängden koppar i foder och koncentrat till nötkreatur. Syftet är att bättre uppfylla nötdjurens behov av koppar.
2006-02-19
Vaccination fungerar men Ringorm fortfarande vanligt! Ringorm är en svampsjukdom som också smittar människa. Det används en hel del vaccin men den totala smittan påverkas inte så mycket som man skulle önska.
2006-02-05
Hostande kalvar och dåliga magar ska man inte förakta - en kurs om kalvhälsoproblem Inbjudan till en kursdag, lunch till lunch, där vi avhandlar kalvhälsan i mjölkko- och dikobesättningar. Vi belyser utredningsgång, diagnostik, förebyggande åtgärder, behandlingar och ekonomiska konsekvenser, från den späda kalven till den första betessommaren. Skynda att anmäla dig!
Information om frasbrandsvacciner till nötkreatur inför betessäsongen 2006 Erfarenheterna av frasbrandsvaccinationer på Öland är dokumenterat goda. Då det inte går att förutse riskerna för sjukdom är det klokt att fortsätta att vaccinera förebyggande. Svenska Djurhälsovården listar de licenspreparat finns för frasbrandsvaccination av nötkreatur. (pdf-format)