Svenska Djurhälsovården

Grishälsovården
Kurser för bättre svinhälsa på Gotland
Kurserna sker i samarbete med Svenska Djurhälsovården och Länsstyrelsen Gotlands län. Föredragshållare, bland annat Barbro Mattsson, Pig försök och Maria Lindberg, Svenska Djurhälsovården.

Datum	Plats
4 december 2008 Slaktsvin	Lövsta, Stora konferenssalen
5 december 2008 Smågrisar	Lövsta, Stora konferenssalen

Inbjudan och anmälan

Grishälsovården
Kurstillfällen - Smågriskurs för bättre djurhälsa
På kursen tar vi upp och diskuterar skötselfrågor med inriktning på tiden kring grisning och suggans och smågrisens hälsa.

Datum	Plats
10 december 2008	Församlingshemmet, Väderstad
14 januari 2009	Forsa Folkhögskola, Hudiksvall
19 januari 2009	Uddetorpsskolan, Skara
26 januari 2009	Nuntorpsskolan, Brålanda
4 februari 2009	KLS, Kalmar

Inbjudan och anmälan

Nöthälsovården
Kontrollprogrammet för utedrift med dikor
Det är nu möjligt att ansöka om anslutning till kontrollprogrammet för besättningar som avser hålla nötkreatur utomhus vintertid utan tillgång till ligghall. För att kunna ansluta sig vintern 08/09 måste ansökan vara SvDHV tillhanda senast den 1 december 2008.

- Informationsblad
- Ansökan - anslutning till kontrollprogram för dikor i utedrift
- Djurägarförsäkran - bilaga till ansökan om anslutning

Nöthälsovården
Risk för hokuspokus
Ett nytt läkemedel, Locatim, lanseras nu för att förebygga neonatal coli-diarré hos svenska kalvar. Användningsområdet måste vara mycket begränsat då just denna typ av diarré är synnerligen ovanlig.

Nöthälsovården
Att tänka på inför installningen
Nu börjar hösten göra sig påmind och det börjar det bli dags för installning. Här följer en liten checklista inför stallsäsongen. Titta även på prisjämförelsen på olika avmaskningsmedel, det kan löna sig.

Svinhälsovården
Bra resultat vid oral vaccination mot PIA
Vid IPVS kongressen i Durban 2008 presenterades ett flertal undersökningar som visade effekterna av ett vaccin mot infektion med bakterien Lawsonia intracellularis hos gris.

Svinhälsovården
Lönsamt att vaccinera mot PMWS
PMWS är en multifaktoriell sjukdom där PCV2 (porcint cirkovirus typ 2) är den enskilt viktigaste faktorn för uppkomst av sjukdom. Andra faktorer som miljö, stress och närvaro av andra smittsamma ämnen påverkar sedan graden av klinisk sjukdom i besättningen.

Svinhälsovården
Vaccination mot cirkovirus - bättre fruktsamhet
Färre omlöp, fler levande födda spädgrisar och fler avvanda smågrisar per årssugga är några av de förbättrade reproduktionsdata som kan vara en effekt av vaccination av suggor mot cirkovirusinfektion. Både djurägare och veterinärer i Europa har upprepade gånger rapporterat om bättre reproduktion i besättningar där suggor och gyltor vaccineras med Circovac.

Svinhälsovården
Luftvägsinfektioner hos grisar – nya och gamla rön
Luftvägsinfektioner hos grisar är ett ständigt återkommande tema på IPVS-kongresserna. Vid årets kongress handlade många föredrag om lung- och lungsäcksinflammationer hos slaktsvin och vad man kan göra för att förebygga dessa.

Svinhälsovården
Företagsdoktorand med grisintresse
Veterinär med stort intresse för lantbrukets djur, i synnerhet grisar.

Svinhälsovården
MRSA i trynet på grisar
I många europeiska länder har man hittat en speciell typ av MRSA-bakterie, den så kallade grisklonen ST398. Den kan förekomma hos människor, men är vanligare hos de yrkesgrupper som ofta har kontakt med grisar. Vetskapen har väckt ett visst intresse hos smittskyddsläkare.

Kontrollprogrammet för utedrift med dikor - en första information
Svenska Djurhälsovården har under två vintersäsonger i projektform arbetat med att ta fram ett kontrollprogram för att bedöma djurvälfärden i besättningar med dikor i utedrift.

Fårsemin-workshop
Under hösten 2007 var det äntligen dags att använda en del av de frysta Dorset-och Suffolkdoser som importerats i Lammproducenternas regi. För att summera erfarenheterna och diskutera resultaten anordnade Svenska Djurhälsovården en workshop i Skara i slutet av maj.

Ny broschyr - Rena nötkreatur
Svenska Djurhälsovården och Taurus har tillsammans tagit fram en broschyr som heter "Rena nötkreatur - om hur nötkreatur ska hållas rena under uppfödningen och inför slakt".

Håll kalvar och ungdjur på rätt sätt
Vid byggnation av kalv- och ungdjursstall är det viktigt att få en fungerande helhet som ger möjlighet till en god ekonomi.

Är vi tjatiga om smittskyddet?
När vi pratar om smittskydd är det oftast självklara saker för oss veterinärer. De allra flesta smittämnen kan lätt undvikas genom att följa några enkla regler. Det viktigaste är att vara försiktig vid inköp av djur och alltid ställa nyinköpta djur i karantän minst tre veckor.

Sambete mellan får och nöt
Sambete och växelbete mellan får och nöt är en månghundraårig tradition. Genom lantbrukets rationalisering och djurslagsspecialisering samt årtionden med ganska utbredd användning av avmaskningsmedel har dock en del av kunskaperna kring sambetesdriften fallit mer eller mindre i glömska.

Svinhälsovården
Forskare jämför tarmen hos späda barn och grisar
Ett mycket intressant föredrag hölls på Dansk Veterinär Hyologiskt Selskabs vårmöte i Kolding av agronom och veterinär Thomas Thymann. Han ingår i en grupp av forskare på Köpenhamns Universitet som undersöker tarmfunktionen hos nyfödda barn, i synnerhet hos för tidigt födda.

Svinhälsovården
Brunst hos gyltor och ungsuggor
Idag är vi mer och mer intresserade av suggornas livstidsproduktion och inte bara av hur många smågrisar en årssugga producerar. Avgörande faktorer för en bra livstidsproduktion är urvalet av gyltor samt skötsel av ungsuggor i samband med digivning, avvänjning och betäckning.

Svinhälsovården
Nytt om PMWS
PMWS-läget i landet har gjort att rekommendationerna om särtransporter av smågrisar och slaktsvin nu slopas.

Svinhälsovården
Kastrationsfrågan - vad sker i Sverige och övriga Europa?
Kastration utan bedövning är ett nödvändigt ont för grisföretagaren och inte minst för grisen, liksom ett klassiskt etiskt dilemma. Den är också en aktuell politisk fråga inte bara i Sverige utan i många europeiska länder.

Fårhälsovården
Lägesrapport från projekt - varför hostar fåren
I nummer 2 av Djurhälsonytt 2008, berättade vi om ett nytt projekt med syfte att undersöka vilka smittämnen som finns i luftvägar hos svenska får med luftvägsinfektioner/lunginflammation. Som en del i projektet kommer en veterinärstudent att göra ett examensarbete för metodutveckling av nässvabbar på får.

Fårhälsovården
Invänta alltid träckprovssvar före betessläpp/betesbyte
Våren, betessläppet, lamningen, vårbruket – det är lätt att det kör ihop sej! Det förstår vi! Men även Vidilab har bråda dagar så här års. Där tar man in extra personal och gör allt för att hantera era prover så snabbt och säkert som möjligt.

Magsår hos svenska grisar - besättningsbundet
Som vi berättade om i förra numret av Djurhälsonytt så är magsår ett problem bland grisar i den moderniserade grisproduktionen. Även i Sverige har det visat sig att många grisar har förändringar i magsäcken vid tidpunkten för slakt.

Fårhälsovården
Bete - en resurs värd att vårda
Betet är en resurs för varje fårägare, men det kräver planering och vård för att utnyttjas på bästa sätt. Rätt producerat är bete ett foder av hög kvalitet till lågt pris. Det ger utöver föda dessutom möjligheter för djuren till ett naturligt beteende och stor rörelsefrihet.

Spädgrisdiarré ett nygammalt problem
Diarré under första levnadsveckan är vanligen en renodlad infektionssjukdom och orsakas framför allt av Escherichia coli (E.coli).

Plötsliga dödsfall bland slaktsvin inte bara hjärtsnörp
Regional tarmblödning, universell tarmblödning och tarmvred är tre olika sjukdomstillstånd som kan orsaka plötsliga dödsfall bland slaktsvin. Vid hopade dödsfall och om dödligheten stiger utan uppenbar anledning är obduktion ett bra hjälpmedel för att ställa rätt diagnos.

Nöthälsovården
Provtagning av nötkreatur i samband med slakt
För att minska kostnaderna för provtagning i Svensk Mjölks bekämpningsprogram, framför allt för köttdjursbesättningar, samarbetar vi sedan förra året med slakteriföretag som tar ut proverna på slaktade djur.

Nöthälsovården
Nyckeltal Djurhälsa
Sedan ett par år tillbaka har Nöthälsovården genom databasen BOSS kunnat plocka ut slaktanmärkningsstatistik för alla anslutna besättningar. Nu har vi tagit steget längre och samlat frekvenserna för de vanligast förekommande anmärkningarna i en egen fil för just våra medlemmar.

Fårhälsovården
Nytt grepp om fotröta!
Fotröta innebär ett allvarligt lidande och vi vill att den svenska fårhållningen ska hållas fri från sjukdomen. Därför har fotrötan högsta prioritet inom Fårhälsovården och vi vädjar till er alla att vara observanta och kontrollera de livdjur ni köper in.

Fårhälsovården
NYTT PROJEKT - Varför hostar fåren?
Scenariot i fårbesättningar som drabbas av infektioner i luftvägarna varierar från att drabba många djur på kort tid till ett fåtal under en längre period. Konsekvenserna är lika disparata – från hög dödlighet till (nästan) ingen produktionsstörning alls. Orsaken eller orsakerna förblir ofta okända och därför finns stor efterfrågan på diagnostik och rekommenderade åtgärder från såväl veterinärer som djurägare. Låt oss ändra på det!

Fårhälsovården
Behöver du avmaska så behöver du recept
I månadsskiftet september-oktober 2007 receptbelades alla avmaskningsmedel till lantbrukets djur. Syftet är i första hand att förbättra säkerheten för konsumenterna när det gäller livsmedel från djur.

Fårhälsovården
Biverkningar i samband med vaccinering
För några veckor sedan blev Elisabet Lööf uppringd av en djurägare, som vaccinerat sina tackor inför kommande lamning. Tidigare år har ett annat vaccin använts i besättningen och inget onormalt har då kunnat ses. Men den här gången blev flera av fåren påverkade.

Fårhälsovården
Smittsamt muneksem - Orf infektion
Första gången jag kom i kontakt med sjukdomen var genom ett samtal med hudläkaren Erik Olsson på Gotland. Han hade fått en patient med en smärtande tumörlik förändring på ett finger. Erik var tillräckligt kunnig och engagerad för att kunna misstänka diagnosen

En dansk veterinärs syn på PRRS
På Möjligheternas Marknad på Elmia i november 2007 talade veterinär Pia Conradsen om sina erfarenheter av PRRS i danska grisbesättningar. Pia är svinspecialist och arbetar och bor i Haderslev på södra Jylland. I hennes svinpraktik finns 400 grisbesättningar.

Finmalet foder kan ge magsår hos grisar
Överallt i världen där grisproduktionen har moderniserats ser man bekymmer med magsår. Flera utländska undersökningar visar att så många som 80 % av slaktade grisar har sår i magsäcken. Magsår påverkar inte bara grisarnas välfärd utan också djurägarens ekonomi. Det är känt sedan länge att grisar kan få magsår.

28 smågrisar per årssugga – en möjlighet
Är 28 smågrisar per årssugga en utopi eller en möjlighet? Den frågan ställde veterinär Niels Peter Bisgaard vid en träff i Halmstad i januari i år. Niels Peter arbetar till vardags vid Danvet K/S, ett danskt veterinärt rådgivningsbolag. Niels Peter jämförde danska och svenska produktionssiffror från de tre senaste åren.

Nöthälsovården
Plötsligt dödsfall på betet
Nötkreatur, som hittas döda på betet kan ha dött av många olika orsaker. Det kan vara till exempel sommarsjuka, lungmask, lungmask, frasbrand, och förgiftningar med olika växter. Vid alla dödsfall på betet bör djuren obduceras eftersom en tidigt ställd diagnos kan bidra till riktade åtgärder. Då kan ytterligare dödsfall i gruppen också förhindras.