2005-09-09

Kort översikt över paratuberkulossituationen i Sverige

• Paratuberkulos lyder under epizootilagen sedan 1952. Detta innebär att smittade besättningar slaktas och lantbrukaren får ersättning, 100% för djurvärde och 50% för produktionsförluster. Det blir även restriktioner för betet.
• Sverige hade inte haft fall av paratb på flera decennier tills 1993 då smitta upptäcktes på ett importdjur. Totalt 52 besättningar hittades i smittspårningen och 500 kontaktbesättningar undersöktes. Man hittade två spår- ett i Blonde d´Áquitaine besättningar och ett i Limousinbesättningar. I efterföljande smittspårning undersöktes alla besättningar som importerat djur mellan 1980-1994 samt alla Limousinbesättningar. Vidare gjordes en undersökning (odling av inre organ) från ca 3000 nödslaktade nötkreatur.
• Inga fall har hittills påvisats i mjölkbesättningar.
  
• Efter den omfattande smittspårningen, som kostade staten ca 50 miljoner SEK, beslutades att starta ett kontrollprogram i köttbesättningar. Motivet var att se om smittan var mer utbredd än man trodde. Målet för kontrollen var att kunna erbjuda paratbkontrollerade avelsdjur.
• Programmet i köttbesättningar startade 1998. Svenska Djurhälsovården (SvDHV) är huvudman. Programmet är nästan helt statligt finansierat, ca 5 milj SEK/år. Anslutna lantbrukare betalar endast en administrationsavgift på 500 SEK/år.
• Programmet har ca 600 besättningar anslutna, främst avelsbesättningar. Träckprov tas årligen på alla djur över 2 år samt alla inköpta djur över ett år. De flesta besättningar har nu nått A-status efter 5 års provtagning. Nu följer provtagning vartannat år. En smittad Limousinbesättning har hittats i programmet, den var föremål för undersökning på 90-talet också. Programmet har varit mycket lyckat.
• Två screeningar har utförts i mjölkbesättningar, år 2001 och 2004. Då undersöktes 200 besättningar med träckprovsodling av 20 äldre djur. En tredje undersökning pågår för närvarande. Alla besättningar har hittills varit negativa. Vi har diskuterat screening med tankmjölks PCR men avvaktar tillsvidare.
• Sedan 2004 undersöks alla obducerade nötkreatur och får över 1 år avseende paratb.
• I februari 2005 konstaterades paratb på en importerad köttrastjur (Aubrac) som skickats in för obduktion. Undersökning av ca 14 kontaktbesättningar pågår och hittills har en smittad besättning till hittats. Den importerade tjuren och dess moder var provtagna avseende paratb.
• Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) kräver test av exportbesättningen vid import. Vidare kan besättningar som är med i paratb programmet bara köpa djur från besättningar med motsvarande status. Detta innebär att importen i princip har upphört till dessa besättningar. Generellt importeras mycket få livdjur till Sverige.
• Mejeribranschen tog ett policybeslut 1997 om förbud att föra in importerade djur i mjölkbesättningar. Vidare införde då också krav på att inköpta köttdjur ska komma från besättningar som är med i paratb programmet.
• Fårbesättningar screenas årligen. Tidigare med serologisk diagnostik men sedan 2004 med träckprovodling. Paratb har inte påvisats på får i Sverige.
• Regelbundna strategidiskussioner förs mellan näringen och myndigheterna. I dagsläget är alla överens om att mjölkbesättningar bör undersöka bättre. Vilken testmetod vi bör använda är under utredning.

Andrea Holmström
018-16 76 24