Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS)
Varför bildades SDS?
Sverige har tack vare nationella bekämpningsprogram, organiserad hälsokontroll och noggrann kontroll vid införsel av djur uppnått ett mycket gott djurhälsoläge. Många sjukdomar som är spridda inom EU finns inte i Sverige. Handelsreglerna inom EU begränsas till ett fåtal sjukdomar och kontrollen vid införsel av djur, sperma och embryon är inte tillräcklig för svensk vidkommande. För att djurhälsoläget skulle kunna bibehållas vid ett EU medlemskap bildades därför SDS efter beslut av samtliga berörda branschorganisationer.
Vilka ansvarar för SDS?
Huvudmän för SDS är Svensk Mjölk och Svenska Djurhälsovården. En veterinär anställd på Svenska Djurhälsovården ansvarar för verksamheten. Bakom SDS står slakteri- och mejeriföretagen som genom branschöverenskommelser ställer krav på sina leverantörer att SDS regler måste följas. Övergripande beslut om verksamheten förankras i smittskyddsnämnden som består av representanter från LRF, Swedish Meats, Kött- och Charkföretagen, Svensk Mjölk och Svenska Djurhälsovården.
Hur arbetar SDS?
I samarbete med smittskyddsexperter vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) tar SDS fram importkrav för livdjur, sperma och embryon för djurslagen nötkreatur, svin, får get och hjort. Dessa krav finns på intyg som skickas till exportlandet. När alla SDS krav är uppfyllda får importören ett godkännande av importen. SDS avråder från import av livdjur eftersom smittriskerna med denna typ av import är betydligt större än vid import av sperma eller embryon. Vidare tar SDS fram rekommendationer om hur smittspridning ska förhindras vid export av djur. SDS arbetar även med samordning av lantbruksnäringens beredskap vid utbrott av mycket smittsamma djursjukdomar, så kallade epizootier samt tar fram informationsmaterial om smittsamma sjukdomar.